Vad hände med tvillingen?

Den 2008-08-01
Kl 22:22:24
Det är många som undrar vad som hände med lilla tvillingen.

Efter födseln i bilen tog jag mig, på något vis gående, in till ett undersökningsrum på förlossningen.
Väl därinne "födde" jag moderkakan. Jag har ett svagt minne av att jag frågade om tvillingen syntes till.
"Tvilling?!" sa barnmorska och sköterska i kör. De hade ju inte direkt hunnit läsa mina papper innan förlossningen, så de hade ju ingen aning.
Men vid första anblick så såg de ingen tvilling alls, men de kollade lite närmare senare, i T:s närvaro. Allt som fanns kvar var, och jag citerar min journal, "en handflate stor inlagring inbakad i hinnorna".
På något vis känndes det bra, att min kropp absorberat nästan allt, förutom en "fettklump".
Känns skönt att det inte behövde bli någon begravning. Fast endå synd.

Kan inte låta bli att undra hur det hade gått att föda två barn i bilen?!...

En liten Ayah är född! I bilen!

Den 2008-07-25
Kl 15:00:55
Och bråttom ut hade hon!
Vid 21 tiden i onsdags började jag blöda lite smått, proppen höll alltså på att gå, om den inte redan gått utan att jag märkt det. Vid midnatt gick jag och la mig, jag tänkte att jag behöver ju sova om jag ska föda barn. Då kände jag att jag hade fått lite värkar, men inte så farliga. Men snabbt ökade de i styrka, och efter bara ca en halvtimma ropade jag på Tarek att nu måste han komma och räkna med mig. Det var ca 5 min mellan värkarna och de höll i sig i ca en minut, men de var inte speciellt "onda". Iaf, efter ett tag tyckte T att vi skulle ringa förlossningen, men jag trodde inte att det var dax än, eftersom jag inte hade speciellt ont. Dumt av mig, nästa gång ska jag lyssna på min man doktorn!
Snart kännde jag hur det tröck på, i panik sa jag till T att ring nu, för nu kommer barnet!
Han ringde och 2 sekunder senare var vi på väg ut till bilen.
Jag tog mig inte längre än till sandlådan ute, och nisom vet var vi bor vet ju hur nära sandlådan är, räknat från vår dörr!
T sprang för att hämta bilen och medan han gjorde det kännde jag att "något" var på väg ut. Krystvärkarna satte alltså igång därute i sandlådan!
Jag lade mig på gräset bredvid sandlådan och precis då kom T med bilen. Jag skrek att han skulle ringa en ambulans, för vi skulle aldrig hinna in!
Men han bokstavligt talat lyfte in mig i bilen och ställde sig på gasen!
När vi nått vår busshållplats (100 meter bort?) kännde jag hur huvudet var på väg ut! Jag skrek att han måste stanna bilen och ta emot! "NEJ!!!" skriker T och börjar rabbla något från koranen! Jag skriker rakt ut i vildaste paniken!
När vi nått bussgatan var hela huvudet ute, så jag skrek att vi måste gena genom bussgatan!
precis när vi kom fram till sjukhuset och personalen öppnade min dörr, och drog ner mina byxor, så halkade lilla Ayah ut!
Hon borde kanske heta Volvo istället???


Storasyster Amira med sin lillasyster Ayah, några timmar efter födseln.

Vilken tur att svärföräldrarna är hos oss, så att de kunde vara hemma med Amira!

Nå, Uppskattat klockslag när hon föddes är iaf 02.10.
Hon vägde 2935 g och var 48 cm lång. En nätt tjej alltså! Hon har brunt hår och nästan svarta ögon. Både håret och hyn är lite ljusare än vad Amira var när hon föddes.

Jag fick sy en del, men annars mår både jag och Ayah, och resten av familjen med, jättebra. Vi fick stanna på BB i ett dygn bara för sakens skull, det är ju inte varje dag det föds barn i bilar i sundsvall! Och sedan ville de ju se att hon åt och sådär med.


Enda bilden från födseln i bilen!



På BB strax innan vi åkte hem.



9 dagar kvar

Den 2008-07-19
Kl 11:33:13
Jag har gått 271 fulla dagar av 280 (97%).
Jag är i vecka 39.
Jag har gått 38 fulla veckor och 5 fulla dagar(v38+5).
Jag är i 9:e kalendermånaden.
Jag är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Jag är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 27 jul 2008
Jag har 9 dagar kvar till förlossning.


Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältingssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Nu är det inte långt kvar, vänner! Var till Barnmorskan igår, lyssnade på lilla hjärtat och tog blodtryck och vägde mig.
Hjärtat låg runt 155, jag hade bra blodtryck och vägde hela 76 kg.

Idag ska vi ta med svärföräldrarna till min farmor.

Ja, just ja!

Den 2008-07-09
Kl 13:16:44
Jag har gått 261 fulla dagar av 280 (93%).
Jag är i vecka 38.
Jag har gått 37 fulla veckor och 2 fulla dagar(v37+2).
Jag är i 9:e kalendermånaden.
Jag är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Jag är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 27 jul 2008
Jag har 19 dagar kvar till förlossning.

Vecka 38 - 7 jul - 13 jul 2008
Kroppen: Om inte barnet vänt på sig själv kan det bli tal om sätesbjudning då barnet föds med baken/benen först.
Om kvinnan har rymligt bäcken kan det gå bra, i annat fall brukar barnmorskan hjälpa till att vända barnet för att undvika sätesbjudning.
Man får då vila en stund och sedan kopplar man in CTG och dropp med livmoderavslappnande medel. Barnmorskan trycker sedan försiktigt barnet i rätt riktning. Det kan vara smärtsamt för mamman och barnet kan vilja vända tillbaks igen
varför vissa sjukhus väljer att göra kejsarsnitt istället.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

En tanke slog mig just!

Den 2008-07-06
Kl 23:03:48
Tänk om jag måste föda barn precis när T hämtar sina föräldrar i stockholm! Va tusan gör jag då?!

24 dagar kvar

Den 2008-07-04
Kl 11:02:22
Du har gått 256 fulla dagar av 280 (91%).
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 4 fulla dagar(v36+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 27 jul 2008
Du har 24 dagar kvar till förlossning.

Vecka 37 - 30 Jun - 6 Jul
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.


24 dagar, det blir ju nästan som nerräkning till julafton!

Hela dagen idag och hela dagen imorgon är Amira och jag gräsänkor.
Först på dagordningen idag står promenad till ICA för inhandling av det nödvändigaste.
Amira har en egen femkrona som hon håller hårt i! Hon ska minsann också handla!

Här är jag!

Den 2008-07-01
Kl 13:53:54
WOOOOOHOOOOOO! Utan nät i (hur många?!) flera dagar, försmäktar vi på detta berg!
Äntligen har servanet fått tummen ur och fixat tillbaka internet åt oss stackare som varit utan i nästan en vecka nu!
Det är ju tragiskt vad beroende man är utav internet!

Nå, vad har hänt sedan sist? Hmmm...
I torsdags var jag på tillväxt UL.
Just då var lilla bebisen 17% mindre än förväntat, men fortfarande låg hon lite över den nedre kurvan. 17% motsvarar ca 500 g. Så fasligt liten var hon inte. Fick för säkerhets skull en ny tid om två veckor, för att kolla att hon växer bra.

Idag var jag hos barnmorskan också.
Nu är jag i vecka 36+1.
Jag väger 75 tunga kilo. Ca 24-25 kg upp alltså.
Mitt blodtryck var bra, 134/78.
Magen mätte 33 cm idag, den har växt hela 4 cm på två veckor! Så nu ligger magen på kurvan som den ska. Så kanske lilltjejen växer på sig lite nu, de sista veckorna.
Fosterljuden låg runt 148 idag, och bebisens huvud har fixerat sig.

När jag var gravid med Amira i v.37 mätte magen 35 cm, Amiras huvud var fortfarande ruckbart och  hennes hjärtljud låg på  140. Och just ja, jag vägde 68,5 kg.

I helgen har det varit full rulle.
Fredagskvällen spenderades i goda vänners sällskap. Vännerna på Alnö, närmare bestämmt.

Lördagen bjöd på kalas, först och främst. Lilla fröken Nadia fyllde 2 år!
Stora tjejen!

Amira ville bli fotad med Nadias lillasyster Sarah.


Efter kalaset for vi till min faster, där vi blev bjudna på middag. Mycket uppskattat!
Mot kvällen for vi till makens landsman T och hans familj. Där var bl a T´s mamma på besök, och alla hade väldigt mycket att prata om. Så vi kom inte hem förän vid 2 snåret på natten.

På söndagen for vi till densamme T´s restaurang, på södraberget. Restaurangen var stängd för dagen, så vi hade hela stället för oss själva. Vi åt en massa god mat och pratade en massa mera!

Igår, måndag, blev det något av en slödag. Amira fick vara hemma från dagis, och jag sov helt ärligt halva dagen!
Maken började jobba kl 15, så strax före det fick jag så lov att piggna till och ta itu med livet.
Vi åt en tidig middag som min käre make hade lagat.
Mot kvällen kom min kära vän K på en snabbvisit. Vi hade en liten våffelmiddag.
Nästa gång måste vi hinna med lite mer surr, igår var det mest Amira som surrade!

Å, ja, ej att förglömma! Nu är det klart med alla papper! Svärföräldrarna från Libyen kommer och hälsar på oss om två veckor! Det ska bli så spännande, vi har ju aldrig träffats! Lillebror blir dock kvar i Libyen, han fick inget visum.
Så nu har vi massor att fixa med, innan de kommer!

Besök hos barnmorskan

Den 2008-06-16
Kl 13:45:39
Ja, idag var det återigen dax för ett besök hos barnmorskan. Glömde dock att anteckna alla värden och sånt, men jag tar det jag kommer ihåg.
Blodtryck och blodsocker var bra, minns inte riktigt var de låg, men bra var de!
Jag har lagt på mig 2 kg till, så nu väger jag 72. (ca 21 kg+)
Bebis hjärtljud låg runt 145 om jag inte missminner mig. Och huvudet har nästan kilat fast sig nu, fast det är fortfarande lite ruckbart. Magen mätte 29 cm tror jag, vilket också är under kurvan. Så nu har magen legat under kurvan 2 gånger på raken. Så barnmorskan ville skicka mig på ett tillväxt ultraljud, men jag ska ju i alla fall på ultraljud den 27:e.
Magen har sjunkit också, konstaterade vi. Hoppas inte att det betyder att bebisen tänker komma ut för tidigt!

Du har gått 238 fulla dagar av 280 (85%).
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 0 fulla dagar(v34+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 27 jul 2008
Du har 42 dagar kvar till förlossning.

Kroppen: Om kvinnan fick instruktioner om att vila pga tidiga sammandragningar tidigare i graviditeten kan man nu pusta ut. Barnet anses nämligen ha goda chanser att överleva om det skulle födas. Det behöver oftast bara ligga i kuvös för att hålla värmen.

Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar.

sedan då?

Den 2008-06-09
Kl 20:03:37
Jag tänkte på en sak idag.
Den lilla tvillingen.
Vad händer med den sedan?
Det tog jag reda på, och rutinen såg ut som följer;
Efter förlossningen tas den tydligen till patologen där den kremeras, och sedan blir den "begravd" i en minneslund.
(å, vad jag avskyr att kalla den för "den"! )
Men det vill ju inte jag heller!!!
För det första tänker jag att den var äldre än 3 månader, alltså räknar man enligt islam att han hade en själ, vad jag förstår.
Och för mig om det finns en själ, så är det ett barn, en människa, inte ett foster.
Enligt svensk lag, eller hur det nu var, så ser man det inte som ett barn förrän vecka 28.
Så om den (den, den, den! Gah!) hade gått under efter 28 veckor så hade det blivit en begravning om jag fattat saken rätt.
Men så tänkte jag att i islam så kremerar man inte sina döda. Och inte gräver man ner askan i en minneslund på en kyrkogård heller!
Så vad ska vi göra?
Bad T prata med en imam eller någon om detta, för jag tycker att det är en viktig sak, med tanke på att jag faktiskt har burit på det här barnet i 33 veckor, även om den inte lever. Det är mitt, eller vårt, barn. Död eller levande.
Den har faktiskt ett namn också, Yassin heter han. Jag tror åtmindstone att det är en han.

Usch, nu känns det jobbigt!
Jag vill vara lycklig över lillasyster Ayah. Men hur ska det bli där på förlossningen?

Det närmar sig!

Den 2008-06-09
Kl 10:13:25
Du har gått 231 fulla dagar av 280 (83%).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 0 fulla dagar(v33+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 27 jul 2008
Du har 49 dagar kvar till förlossning.

Du, det är alltså jag det!
49 dagar är ju ingenting! Det var ju nyss jag skrev att det var 100 dagar kvar!

Barnmorskebesök

Den 2008-06-02
Kl 19:14:37
Här är dagens resultat:
Vecka 32+0
Barnets hjärtljud låg runt 150.
Amiras låg runt 148 vid v.33.
Magen mätte 28 cm, vilket ligger på den nedre kurvan.
Med Amira var magen 32 cm vid v. 33, vilket låg mot den övre kurvan.
Mitt blodtryck 119/64.
Och jag väger lika mycket nu, som jag vägde på förlossningen med Amira. 70 kg. Så snart har jag slagit mitt rekord!
Sammanfattning: Bebisen är lite mindre än Amira, men jag är tjockare nu än förra gången!

Innan BM skulle jag ha varit på akupunktur, men vi hade totalt glömt att vi skulle lämna bilen på verkstan idag, så jag fick ställa in. T ville inte åka själv. Hyrbilen vi fick var en volvo V 50 flexifuel. sprillans ny! Man var ju rädd att sätta sig!

Ang gårdagen... Klart det känns bra. Fast konstigt. Men vi får se vart det leder.
Tack, govänner!

ajaj

Den 2008-05-26
Kl 11:27:59
Å, shit pommes! Vaknade av något jag känner igen som värkar! Min gomorrontanke till mig själv var: NEJE!!! Det får inte alls hända nu!!! Vid 9 snåret ropade Amira från sitt rum (japp, vattkopporna är bättre, så hon sov hela natten!) att hon hade sovit gott. Det betyder: Nu är det morgon, kuckeliku! Och vad känner jag då? Magen drar ihop sig till en tennisboll och ont gör det! (visst, det är inga födslovärkar) Tänkte i mitt lilla dumma huvud att bara jag får gå på toaletten så går det över. Eller hur. Nu är klockan 11.15 och det har INTE gått över! Men hallå, det är ju 63 dagar kvar!!!

Vad är kvar att göra?

1. Köpa ny säng till Amira, så bebisen kan få spjälsängen.
2. Köpa en byrå eller dylikt att ha bebiskläder i.
3. Sortera alla bebiskläder som finns någonstans i förrådet. (jäkligt skönt att faktiskt vara ganska stensäker på vad det blir för sorts bebis, så man kan planera!)
4. Köpa en ny babysitter, den förra blev ju totalmosad!
5. Fixa sovplats åt sommargästerna, dvs svärföräldrarna!

Sedan ska förståss smågrejjer inhandlas, nån liten nappflaska ifall-att, blöjor... Sånt ni vet.

Nåja, kanske ska man börja öva på profylaxen nu då? Andas in genom näsan, andas ut genom munnen...

Ett evigt flängande och UL

Den 2008-05-19
Kl 15:45:32
Ja, det var ju det här med tid...
Idag har jag flängt fram och tillbaka. Först flängde jag och Amira till dagis, sedan flängde jag hem. Sedan skulle jag ju till kuratorn, så jag flängde vidare till sjukhuset. Efter allt flängande på morgonen ville inte mina ben flänga mera (och inte mitt busskort heller!) och jag var hungrig efter allt pladder hos kuratorn, jag behövde komma hem till kylskåpet. Så jag ringde en flängande make, som fick komma och hämta upp mig.
Efter kylskåpsvisiten var det dax för ytterligare en flängning, också den här gången till sjukhuset, men för ultraljud.
Maken skulle precis till jobbet, så vi flängde tillsammans till sjukhuset, men jag fick gå på UL själv den här gången.
10 minuter innan tiden jag hade fått, slog nervositeten ner! Jag fick ont i magen, och trodde allvarligt talat att jag skulle kräkas. Men så kom det en väldigt söt liten flicka in i väntrummet, mashAllah, som fick mig på bättre humör. Hon kanske var i Amiras ålder, och oj så söt! Hon var väl som barn brukar vara, men hon fick mig iaf på andra tankar. Så när jag väl skulle gå in på ultraljudet, så hade jag hunnit lugna ner mig.

Det gick iaf jätte bra på ultraljudet. Allt såg bra ut med lilltjejen i magen. Det var så häftigt, man kunde se allt så tydligt!
Fick veta hur mycket hon väger också, 1530 g, vilket är normalt för tiden. Några mått fick jag också, som låg bra till "på kurvan". Och så fick jag lära mig att man mäter mängden fostervatten i cm. Och 11 cm fostervatten finns det!

"Lilla krabaten" som inte lever (dog i v. 14+) tittade vi också på. Den ligger ungefär vid min navel. Konstig känsla!
Jag har ju vetat att den levande bebisen inte påverkas av den som inte lever, men jag har nog aldrig fått förklarat för mig varför det är så, på ett så bra sätt som idag. Och så fick jag höra att om det skulle ha hänt något med den levande tvillingen, så hade det hänt när krabaten dog.
Eller också är det bara så att jag kan ta in vad som händer bättre nu. I början var man ju så chockad så man knappt visste vad man hette!

Pratade lite med doktorn, efteråt, om krabaten, hur den ser ut när den kommer ut och sådär.
Jag är väldigt nyfiken, fast det känns lite makabert att vilja se den.
Jag vet ju att T vill se den, det har han sagt. Men jag vet inte om jag vill se, om det nu går att se något alls.
Usch, det är jobbigt att tänka på den lille. Tänker att kanske hade jag kunnat göra något annorlunda, så kanske den hade överlevt?
Nåja, det var inte meningen, helt enkelt.

fick några bilder med mig hem. om jag hade haft en scanner, så hade jag visat...
Ska få ett till ultraljud i  v.36 ca.

Efter ultraljudet flängde jag vidare. Till dagis för att hämta storasyster Amira. Min bebis. Som är så stor. Som sover i eget rum nu. Och som vill sluta med blöja. Och som har slutat åka vagn till och från dagis.
Amira och jag flängde hem. Hand i hand. Nu är det slutflängt för idag.
Imorgon ska jag flänga iväg på bassängträning, och akupunktur.

Och nu kissade min bebis, som vill sluta med blöja, i soffan. Jajjamensan.

Akupunktur bl.a.

Den 2008-05-13
Kl 13:01:32
Jo, med 10 veckor kvar av graviditeten, börjar det bli väldigt tungt.
Har ju dragits med foglossning väldigt länge, men har inte sökt hjälp förrän nu.
Börjar känna mig väldigt trött igen, tror att jag var lite piggare förra gången.
Men förutom det, så mår jag bra, alhamdulillah!
Inga större bekymmer än vanliga graviditetskrämpor, alltså.
Har inga speciella "nojjor" heller. Men i början var jag väldigt (och då menar jag VÄLDIGT!) förtjust i äppeljuice.

Idag har jag varit hos sjukgymnasten.
Fick akupunktur. Ska bli intressant att se om det hjälper.
Fick låna ett sånt här bälte också, som tydligen ska lindra foglossning.
Ska få komma på basängträning också.
Sjukgymnasten tyckte först att jag borde ha kryckor när jag går, (för jag vaggar fram när jag går!) men det tyckte inte jag är nån större idé, med tanke på Amira. Fast när man är och handlar och sånt kanske det skulle vara bra?
Ska tillbaka på torsdag för akupunktur igen.
Förmodligen har jag så ont för att jag aldrig har tränat i hela mitt liv... Inte så konstigt, kanske.

Igår blev det aldrig nån städning, vi var borta hela dagen, så det ska jag ta itu med nu istället!

Tick Tack...

Den 2008-04-16
Kl 13:44:28
Åhå jaja!  Tiden går fort när man har roligt! Nu är det bara 103 dagar kvar innan det smäller! Eller 103 dagar till beräknad förlossning. Det är ju INGENTING! Måste börja göra iordning... Måste boa!... 103 daga går faktiskt fort! Och dessutom kommer man inte att orka pyssla ända fram till sista dagen!

Jag hade en fruktansvärd kramp i benen när jag vaknade i morse. Härligt. Inte!

Så här står det i Familjelivs graviditetskalender:

"V 26- 14 Apr-20 Apr 2008
Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i t.ex vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna, om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln.

Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret."

Läste också i Lennart Nilssons Ett barn blir till att om barnet föds i v. 26 så har det 81% överlevnadschans. Helt sjukt, man sitter och funderar på om barnet skulle överleva om det föddes nu...

image22

Foglossning from hell!

Den 2008-04-11
Kl 12:26:46
Jisses Amalia! 10 minuters promenaden till och från MVC orsakade en foglossning värre än vanligt! Det känns som om hela rumpan ska trilla av! Ni som fått barn och haft foglossning vet vad jag menar! Ni andra kan tänka er att ha först ett jättehårt gummiband om vardera ben, längst upp på låret. Sedan kan ni tänka er att ni åkt skridskor och trillat på rumpan, d.v.s krossat svanskotan. På det kan vi lägga till att blygdbenet känns som om det faktiskt ska gå av! Sedan ligger ju ryggvärken och pyr också...

Besöket hos barnmorskan gick iaf bra. Bebisens hjärtljud låg på 148 idag, jämfört med 155 förra gången. Mitt blodtryck var 119/68, vilket var bra. Sedan har vi ju de här sakerna som jag själv inte förstår, måste fråga maken sedan vad som är vad; Hb 116, och P-glukos 5,6. Fick järntabletter ordinerade. Storlek mindre den här gången, så att jag kan svälja dom. Å, ja just ja! Magen mäter 24 cm, vilket är ganska exakt på kurvan!

Amira tyckte det var roligt att komma till vårdcentralen. Hon åkte bobbycar runt hela bygget! Och så åkte hon kana.
image8

image9

Nu säger jag som Lotta brukar säga, snart börjar våra bästa år. Följer det slaviskt nu när jag är hemma! pinsamt, men så är det!

RSS 2.0